KULTURKRAFT SLAKA

BILD: Trädgårdsvillan med växthus och bänkodlingar ca 1915. KH och A Westerberg med barn och anställda. 

På bilden syns från vänster Karl W, hr Andersson, Anna W, Viola W, David W, trädgårdsmästare Carl-Herman Westerberg, Olof W,  fru Andersson (?), Amalia Westerberg, Elof W.

BILD: Lambohovs säteri från parksidan, ca 1910-1920. Notera odlingarna och fontänen. Grunden till säteriet utgörs av fossilrik rödaktig kalksten. Notera att den centrala delen av fasaden satt sig något vilket troligen delvis beror på att stommen utgörs av timmer (från den gamla Karolinergården).

BILD: Fruktboden på en tavla målad av Olof Westerberg 1940. [P Lundberg 2008]

Olof Westerberg (1910-1957) målade ovanstående tavla 1940 då han var 30 år.

BILD: Olof Westerberg framför entren till Trädgårdsvillan år 1926. Då var Olof 16 år. 

BILD: Smedstugan belägen mellan Säteriet och kyrkan.

I Smedstugan strax öster om Gamla Kalmarvägen bodde Karl-Herman Westerberg sina sista år 1943-1951. Smedstugan finns inte kvar länge men man finner en god del av trädgårdsväxterna bevarade, såsom syrener, plommon, nyponros, såpnejlika,  krusbär, scilla, mm. Väster om vägen låg den gamla smedjan som ej heller den är bevarad.

BILD: Karl-Herman och Amalia Westerberg i växthuset vid Trädgårdsvillan ca 1920-talet. Karl-Hermans stora intresse var att odla kaktusar.

Följande text publicerades i samband med KH Westerbergs 80 årsdag 9 december 1944.

"80 år fyller torsdagen den 9 december f. trädgårdsmästare K.H. Westerberg, Lambohof, Slaka. Han är född i Åtvidaberg och började redan vid 11 års ålder att vid Adelsnäs trädgård förbereda sig för det yrke, som han skulle komma att ägna hela sitt yrkesverksamma liv.Vid Adelsnäs stannade han till 20-årsåldern och kom sedan till Johannelunds trädgård vid Norrköping, där han stannade ett par år. Efter två års elevtid på Björnsnäs hos direktör Abelin kom han till trädgårdsskolan Rosendal i Stockholm. Sin första anställning som trädgårdsmästare hade Westerberg vid Nissafors fideikommiss i Småland. Vid fideikommissariens död flyttade han till Dalsland. Men hembygden lockade, och år 1893, erhöll han platsen som trädgårdsmästare hos greveparet Sinclair på Lambohof. Då Lambohof övergick till nuvarande ägaren, major Fredrik Cederbaum, var Westerberg alltjämt kvar som trädgårdsmästare och slutade ej sin anställning förrän 1 januari 1942 efter 48 års samvetsgrann tjänst. Att Westerberg gjort sig omtyckt av sina arbetsgivare på Lambohof, vitna en hel del utmärkelser och persnliga minnesgåvor om. Så erhöll han t ex efter 16 års tjänst Patriotiska sällskapets silvernedalj och efter 28 års plikttrogen tjänst medaljen i guld för trohet och flit. Under tiden i Nissafors ingick Westerberg äktenskap. Ej mindre än nio barn föddes och uppfostrades i det Westerbergska hemmet. Av dessa har två senare avlidit. Arbetssamt var det att dra fram så många barn, men genom förnöjsamhet och god hushållning lyckades det.

- Nog känns det lite trist och ensamt ibland, då barnen nu äro spridda på olika platser, säger hr Westerberg. Men han har en rik fond av minnen att ösa ur. Med värme och kärlek talar han om sin goda maka, som nu gått bort, och sina många barn, och med tacksamhet omnämner han sina arbetsgivare. Alltsedan Smålandstiden har han varit ansluten till Svenska Missionsförbundet och har i över 40 år varit ledare för Slaka missionsförsamling. Rask och kry, rak i ryggen både kroppslig och andlig bemärkelse, så ter sig jubilaren. Så har han också under sin halvsekellånga Slakavistelse vunnit idel vänner, som i honom se en omutligt redbar, hjärtegod och i allo nobel personlighet." 

Barnen Westerberg: Karl (f 1890-talet), John, David, Anna (1900-1939), Tage, Viola (f 1904), Elof, Olof (1910-1957), Maj-Britt (f 1916).

BILD: Krantz, Alm, Lundberg, Wallenquist i den första snön vid säteriet (L Olsson 2008). 

LAMBOHOVS SÄTERI: Lars anlände enligt överenskommelse till Slaka kyrka på eftermiddagen den 24 november varefter vi tog en rundtur i Slaka-området. Inga Wallenquist, engagerad författare på mat- och trädgårdsområdet, deltog.  Vi tog en promenad runt säteriet för att diskutera området och dess förutsättningar. Lars Krantz är för övrigt medlem i Kulturkraft Slakas referensgrupp.

SAMTAL: I samband med middag  blev det tillfälle till samtal dels om vårt projekt,  dels om Lars erfarenheter från skapandet av sina verksamheter i Rosendal och Wij trädgårdar. Lars betonade vikten av att ha en vision som bär, att ställa frågan ”vad har vi?”, att göra det tillgängligt i verksamheter som kan finansieras av aktörer utöver kommunen och det ovärdeliga volontärarbetet av medarbetare med samsyn.

FÖRELÄSNING I LAMBOHOVSKYRKAN: Inga Wallenquist  presenterade Lars med en personlig tillbakablick över sina tidigare möten med honom

Lars bjöd på en fantastisk föreläsning. På ett personligt, inspirerande sätt lät han oss följa med på resan från barnaårens ärtodling i Stockholmsförorten via Rosendal till Ockelbo och Wij trädgårdar. Tiden stod stilla ett tag – vi var alla hänförda över Lars levande berättelse och hans bilder. Före paus gavs utrymme för frågor till Lars. Efter paus hade vi återsamling för diskussion om projektet Kulturkraft Slaka och framför allt Lambohovs säteri och dess framtid.

Stämningen i Lambohovskyrkan var magisk denna kväll; Lars Krantz väckte tankar om visioners kraft och engagerade människors möjligheter att genomföra dem. Det kom ca 130 personer till föreläsningen! Tack till Slaka församling som ställt upp med lokal och personal, Naturcentrum, Biblioteket och alla frivilliga! Och så till givetvis även till Lars - välkommen åter!

BILD: Lambohovs säteri. Amalia von Holst (?) 1837-1921 med personal.

Donera dina specialkunskaper, pengar eller ideella arbetstid till Kulturkraft Slaka. Är du intresserad av

Natur, kulturminnen, vandringar, pomologi/trädbeskärning, produktion av informationsmaterial, illustrationer, kontakter med allmänheten, byggnadsvård, smide, landskapsarkitektur, gestaltning av trädgårdsmiljöer, entreprenörsskap och finansieringsformer, osv.

Hör av dig snarast - du behövs! 

Äntligen! Fredagen 10 oktober 2008 påbörjades åtgärder för att rädda det unika byggnadsminnesskyddade stallet vid Lambohovs säteri. Den ursprungliga pampiga stallinredningen finns fortfarande kvar men delar av taket är skadat i synnerhet invid huvudingången. Detta skall nu åtgärdas efter det att stallet tömts på de kulturhistoriskt unika föremål som fram tills nu har magasinerats där. Efter stallet står förhoppningsvis övriga byggnader på tur för åtgärder.

BILD: De fem finalkakorna på Matmässan. [L Olsson] 

På matmässan Smaka på Östgötamat avgjordes på lördagen (11/10 - 2008) vår recepttävling ”Baka en Slaka-kaka”.

BIDRAGEN

De fem bidrag som utsetts att delta i finalen (Torgny Lundberg, Lambohov; Margaretha Tersmeden & Åke Alm, Slaka; Marianne Dahlgren, Lambohov; Birgitta Österberg, Lambohov; Marianne Abramsson, Lambohov) hade bakats för att provsmakas av den jury som också utsåg Årets Östgötakock. Juryn bestod av Biskop Martin Lind, Carina Brydling Årets Östgötakock 2007, VD Östsvenska Turistrådet Susanne Landqvist, Kökschef Edsbacka krog Jimmy Andersson samt Potatisambassadör Kari Pettersson, Bjälbo.

Två av bidragen var av ”matkaraktär” och skulle hållas varma. De tre övriga var kaffe eller efterrättskakaor.

BEDÖMNING

Juryn smakade och betygsatte, utan att ta del av recepten, en kaka i taget. Det var spännande att se jurymedlemmarnas miner och med vilket allvar de gick in för uppgiften. Då alla kakor smakats hölls ett kort rådslag innan man meddelade resultatet.

En helt enig jury valde kaka nr 4, King Edwards Slaka-kaka, till den officiella SLAKA-kakan.

Dess utseende hade en egen karaktär, den var mjuk men krispig, dess smakbrytning annorlunda och den verkade enkel att tillaga.

Juryn berömde alla bidrag och nämnde särskilt att kaka nr 1, Potatispizzan, var spännande och kanske inte bedömdes helt rättvist då den ska serveras direkt från ugn och inte som nu i avsvalnat tillstånd.

VINNARE

Den vinnande kakans skapare, Birgitta Österberg från Boställsgatan i Lambohov, fanns på plats och fick ta emot vinnarpriset, 10 kg potatis skänkta av företaget Slaka potatis, ett rivjärn och diplom. Övriga finaldeltagare, varav 3 var där, fick 3 kg potatis, potatisskalare och diplom.

Det var en mycket lyckad tävling som fick många lovord. Det gavs också utrymme att berätta om tanken bakom; att i vårt Leaderprojekt Kulturkraft Slaka skapa något med anknytning till hembygden, lyfta fram namnet Slaka i ett positivt sammanhang, skapa gemenskapskänsla och bidra till användning av lokal potatis.

Företaget Slaka potatis har sponsrat tävlingen på ett mycket trevligt sätt. Man deltog på Slaka hantverksdag/marknad med potatisinformation, var delaktig i mottagandet av recept och stod alltså även för den potatis deltagarna fick till pris.

RECEPTEN

Arenabolagets restaurangchef är intresserad av att ta del av recepten – hans idé är att kanske servera några av kakorna på Konsert & Kongress framöver! Många frågade efter recepten efter finalen. Vi planerar någon form av häfte där recepten samlas för att kunna användas både i Slaka och på andra håll.  Självklart efter vederbörligt tillstånd från alla medverkande!

Så sprids namnet Slaka……

Lena O

BILD: Vinnaren i tävlingen, Birgitta Österberg, samt prisutdelaren Mats Åstrand från Slaka Potatis. [L Olsson]

Nu har vi snart en SLAKA-KAKA! Recepttävlingen avgörs på lördag (2008-10-11).

Idag gjordes en bedömning av de 16 (!) receptförslag som kommit in i vår tävling ”Baka en Slaka-kaka”. Matkonsulent Marie Lönneskog Hogstadius på Hushållningssällskapet var imponerad av de många olika förslagen; en del ”matiga”, en del ”kakiga”. Det var inte lätt att välja vilka som skulle gå vidare till finalen på lördagens Matmässa.

Marie gjorde sin bedömning utifrån receptens ingrediens- och smaksammansättning, ev nytänkande och tillagningsmetod. Nytänkande var positivt och tillagningen skulle inte vara alltför komplicerad. Den vinnande kakan ska ju helst kunna serveras hemma, på café och restaurang. Fem recept valdes ut varav två är av matkaraktär. De utvalda kakorna bakas till lördag den 11/10 för provsmakning av den jury som också utser ÅRETS ÖSTGÖTAKOCK.

Provsmakningen sker enligt konstens alla regler med protokoll för utseende, doft, smak, konsistens och övrigt (metod mm). Vinnaren belönas med stor ära och ännu hemligt pris. Alla bidrag kommer att ingå i en liten receptsamling, Slaka-kakor. Tack alla receptskapare för era bidrag – detta blir en liten guldgruva för matkulturen i Slaka. Matmässan pågår kl 10-17 lördagen den 11/10. Provsmakningen kommer att ske ca kl 14.30 vid Juryscenen. Förhoppningsvis är radio, TV och tidningar där!

BILD: Slaka i glödande höstfärger.[P Lundberg]  

LARS KRANTZ - inspiratör, konstnärlig ledare och välkänd trädgårdsmästare från Rosendals Trädgård och Wij Trädgårdar, kommer att besöka Slaka den 24 november för att berätta om sin verksamhet och om tankarna bakom Wij. Vi är mycket glada för att Lars har möjlighet att komma hit!

Föreläsningen och den efterföljande diskussionen kommer att vara öppen för den intresserade allmänheten i Lambohovskyrkan måndagen den 24 november kl 19.00. Lars kommer att välkomnas av Inga Wallenqvist och övriga engagerade inom KULTURKRAFT SLAKA.

OBS begränsat antal platser (förköp av biljetter är möjligt)! Enkel fika ingår i entreavgiften.

VÄLKOMNA! 

BILD: Kyrkliden - den gamla skolan i Slaka. [P Lundberg]

Välkomna till Kulturkraft Slakas stormöte i Slaka skola den 2 oktober kl 19!

Tag med dina funderingar, enkäten och konkreta ideer vad som behöver göras och vad JUST DU kan tillföra. Grundtanken är att ALLA har någon kompetens eller ett nätverk som kan komma till nytta.

 VÄLKOMNA den 2 oktober! 

BILD: Grinden vid Lambohovs säteri. [P Lundberg] 

Christer Backman som är vd för Bryggaregården AB (som förvaltar bland annat Gamla Linköping) och mycket insatt i skötseln av Linköpings kommuns kulturfastigheter anser att ägandefrågan och även den framtida användningen av Lambohovs säteri seriöst bör övervägas (Corren 17 september 2008). Det har uppenbarligen inte gjorts tidigare. Säteriet är en enorm tillgång för Linköpings kommun och det vore ett steg bakåt att stycka av och avhända sig denna pärla.

Därmed inte sagt att den framtida driften nödvändigtvis bör ske under kommunal flagg. Istället vore det sannolikt mest framgångsrika receptet att ha ett smörgåsbord av aktörer från privata entreprenörer inom segmentet utbildning-kultur-mat-trädgård, till ideella krafter (liknande de som verkar inom ramen för National Trust i England) och även kommunal verksamhet av passande slag. Därför är Bryggaregården ABs engagemang för denna sak mycket välkommen!

Linköping är inte en fattig kommun och den har framförallt inte råd att INTE utveckla riksintressena. Linköping skall vara en kommun där man både kan arbeta OCH leva! Slaka-Lambohov utgör tillsammans med Gamla Linköping och Tinnerö eklandskap en verklig gyllene triangel som kan locka besökare både från när och fjärran.

Lambohovs säteri är idag en mycket blek bild av vad det har varit. I synnerhet de senaste årtiondena har förfallet eskalerat. I en artikel i gårdagens Corren lyfts olika aspekter av förfallet fram. Vad kan göras? Vad kostar det? Huvudbyggnaden är för övrigt en reverterad timmerbyggnad medan flyglarna är putsade stenhus och putsen på de senare förefaller vara i bättre skick.

En bild på den engelska parken för knappt 100 år sedan finner du här.

Leader KULTURKRAFT SLAKA, representerat av projektledaren Lena Olsson, inbjöds att deltaga i Leader-konferensen på Vårdnäs stiftsgård där företrädare för Landsbygdsnätverket och Leaderområden från hela landet träffades i två dagar, 9 -10/9. Arrangörerna inbjöd några lokala Leaderprojekt att presentera sin verksamhet, varav KULTURKRAFT SLAKA var ett av de tre som deltog från Leader Folkungaland. Lena Olsson presenterade bland annat en utställning och ett bildspel i anslutning till denna.

Under inskrivningsminglet visade flera av deltagarna intresse för Kulturkraft Slaka. Det blev tillfälle att tala om våra möjligheter utifrån erfarenheter från andra projekt, t ex Skäftekärrs gård på Öland. Där lyckades man bevara en gård genom att utveckla den till utbildningsgård mm, även om det har varit svårt att få den ekonomiskt lönsam. Ledaren för Ölands projektet bedömde att med Slaka-Lambohovsområdets närhet till Linköpings stad med så många innevånare borde förutsättningar vara mycket bättre.

Efter den högtidliga invigningen med landshövdingens tal till Östergötlands lov började gruppdiskussionerna inför eftermiddagens paneldiskussion med bl a jordbruksministern i panelen. Samtal med vår landshövding visade att han väl känner till vårt projekt och följer det med stort intresse.

Presentationen var utställd ytterligare en dag varför många ”landsbygdsutvecklare” på olika nivåer från hela landet fick tillfälle att bekanta sig med KULTURKRAFT SLAKA.

Lena Olsson kommer att ta tillvara de tips hon fick och utveckla de kontakter som knöts. 

Bengt Bergström (1769-1825) var sockenskräddare i Slaka dit han flyttade 1791. Han byggde sig ett hus på kyrkojorden vid Slaka backe. Huset kallas Sofieberg. Efter 1817 tog han avsked som sockenskräddare men fortsatte även efter det med yrket. Det kanske mest anmärkningsvärda med Bengt var att han planterade 1143 fruktträd och även andra lövträd. Det gav sockenstämman anledning att föreslå Hushållningssällskapet att belöna denna idoghet.

En annan intressant uppgift är att man i Sofieberg fann en takmålning (sommaren 1985) med följande text:

"År 1798 byggdes detta hus af Bengt Bergström och dess hustru Brita Lisa Bergström, född Sandström. De trädde i äcktenskap den 23 september i Röby och sammanflyttade den 10 november samma år, och till dato haft 7 barn af wilka ännu 6 äro i lifwet. Anno 1813. Ja Herren beware wårt hus och låt oss få lefwa i frid och ro. Ja alla de oss känna Gud gif dem dät de oss unna."

BILD: Förfallet unikt byggnadsminne från 1700-talet. [P Lundberg 2008]

MEDELTIDA SÄTESGÅRD:   Lambohovs säteri (dess äldre gårdsnamn var ‘Bosgården’ och ‘Lammatorp’) har anor sedan åtminstone medeltiden. Sätesgård är ett begrepp som förekommer sedan 1400-talet för gårdar ägda av frälsepersoner. Från Erik XIVs tid (1561) infördes det skattemässiga begreppet säteri och det användes fram till 1680 då det blev förbjudet att grunda nya säterier.

1600-TALS KAROLINERGÅRD:   Lambohov var fram till ombyggnaden till lustslott (1762-1766) en Karolinergård (så kallas en gård som uppfördes av en officer i Karl XIIs armé). Vid den här tiden ägdes slottet av Fredric Carl Sinclair (1723-1776).

1700-TALS ROKOKOSLOTT:   Ritningarna till Lambohovs slott utfördes i rokokostil av Jean Eric Rehn (1717-1793), den gustavianska stilens skapare. Rehn arbetade även för Gustav III. Rokokoslott är ovanliga i Sverige och Lambohov är dessutom byggt för att kunna ta emot kungligheter - interiören är således högklassig och liksom exteriören byggnadsminnesförklarad. Hela slottet är således unikt - och en fantastisk tillgång för Linköpings kommun. Linköpings kommun har ägt lustslottet sedan 1966.

År 2008:   Läs mer om säteriets bekymmersamma nuvarande tillstånd i Linköpings Tidning den 2008-08-29. Se bilder (2007) av några av byggnaderna vid säteriet här.